Annons

Annons

Bostadspriser

Högt sparande, god konkurrenskraft och “ordning” i statsfinanserna är ingen garanti mot ekonomisk kräftgång. Den holländska bostadskraschen och den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen har stora paralleller med dagens svenska situation och vår hårt uppumpade bostadsmarknad, skriver Per Lindvall i en analys.

Priserna på både bostadsrätter och villor sjunker i hela Sverige. Störst är nedgången i Stockholm. Det visar färska siffror från både Svensk Mäklarstatistik och Valuegard. Enligt Valuegard noteras den snabbaste prisnedgången sedan finanskrisen 2008.

Finansinspektionen föreslår ett skärpt amorteringskrav för nya bolånetagare från och med första mars nästa år. “Vi kan inte vänta på andra åtgärder när obalanser i ekonomin byggs upp”, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel visar att det nu tippat över till fördel för köparna på bostadsmarknaden även på riksnivå, om än med liten marginal. Dock är det stor skillnad mellan olika regioner och i Stockholm är obalansen mellan köpare och säljare rekordstor.

Just nu pratas det mycket om att den svenska ekonomin är överhettad och att den behöver kylas av. Det kan bli mycket av den varan. För sannolikheten för en skuld- eller snarare spardriven deflation har ökat dramatiskt, skriver Per Lindvall i en analys.

Den svenska ekonomin går bra. Men samtidigt finns det mörka moln vid horisonten. Dessa handlar framförallt om prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden och den höga skuldsättning hos hushållen som blir en följd av detta, konstaterar Finansinspektionen i årets första stabilitetsrapport.

Finansinspektionens stabilitetsrapport visar att hushållens stora skulder samt ökande bostadspriser innebär att sårbarheter byggs upp i den svenska ekonomin. Därför vill FI skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster.

Antalet unga vuxna i Sverige som sparar till en egen bostad ökar. Mellan år 2009 till 2017 steg andelen 18–26-åringar som sparar på detta sätt från 40 procent till 52 procent. Men samtidigt ökar andelen unga vuxna som behöver hjälp av en förälder eller annan släkting med finansiering av första bostaden, samt andelen unga som inte använder sitt bosparande alls, enligt ny statistik från SBAB.

Hushållen har goda marginaler och klarar sina betalningar. Amorteringskravet har haft dämpande effekt på på hushållens skulder. Men det makroekonomiska riskerna är fortsatt förhöjda. Det är de viktigaste slutsaterna i Finansinspektionens första bolånerapport efter att de uppstramade bolånereglerna sjösatts.

Sidor