Annons

Annons

17-19 mars

Nell_Watson.jpg

Nell Watson. Foto: Pressbild
Nell Watson är civilingenjör, innovatör och futurist, knuten till Singularity University i Silicon Valley i Kaliforinen. Hon har särskilt intresserat sig för teknikfilosofi och sociala trender och föreläser världen över inom främst maskininlärning och artficiell intelligens (AI). Foto: Pressbild

"AI är vår tids elektricitet"

Robotrevolutionen kan bli lika omskakande som reformationen och är början på en magisk och utmanande epok. Artificiell intelligens kommer sno många jobb, driva bolag, utmana välfärdsstaten och vägleda oss genom etiska dilemman. Men robotarna ska inte kontrolleras – utan kultiveras. Det säger den berömda tech-forskaren Nell Watson i en exklusiv intervju med Realtid.se.

Nell Watson är civilingenjör, innovatör och futurist, knuten till Singularity University i Silicon Valley i Kaliforinen. Hon har särskilt intresserat sig för teknikfilosofi och sociala trender och föreläser världen över inom främst maskininlärning och artficiell intelligens (AI).

På ett seminarium i onsdags på Stockholm Waterfront höll hon en presentation för över tusen århörare. 

Realtid.se träffar henne i ett mindre rum på konferensanläggningen med utsikt mot Stockholms stadshus. Nell Watson ger ett fokuserat intryck och pekar snabbt ut AI som den i särklass hetaste globala tech-trenden just nu.

Annons

Annons

– I grunden är AI ett nytt verktyg, jämförbart med elektriciteten som de senaste hundra åren elektrifierat våra hem och transportnätverk och effektiviserat samhället i stort, säger Nell Watson till Realtid.se och fortsätter:

– Men samtidigt tog det lång tid att lista ut alla fantastiska saker som vi kunde göra i en elektrifierad värld och att elektricitet även kunde användas till exempelvis tv, radio och rakapparater. På samma sätt börjar vi även nu upptäcka vad vi kan använda maskinintelligens till.

AI och "system 1"

Sedan länge har datorer bemästrat exempelvis kalkylering och matematiska beräkningar. Motsvarande processer i den mänskliga hjärnan kallas för "system 2". 

"System 1" inkluderar däremot automatiserade handlingar som exempelvis rörelser, känslor och grundläggande antaganden om världen, till exempel att ett glas är ett glas och att det går sönder om jag tappar det i ett stengolv. Den typen av intuitiv intelligens har datorer dock haft väldigt svårt att förstå.

– Vi utvecklade datorer som var väldigt bra på kalkylering, men det betydde inte att de var jättebra på att förstå enkla saker som vad som finns i en bild, säger Nell Watson som svarar eftertänksamt och tydligt på mina frågor.

Men med hjälp av ny teknologi inom så kallad djup maskininlärning kan datorer och robotar numera även ges intuitiv intelligens. De har också förmågan att lära sig saker utifrån enskilda exempel.

– Allt som kan utföras av en människa kan nu på en sekund replikeras av vissa intelligenta maskiner. De kan också känna igen ansikten och skilja på tal och skriftspråk, förstå om något är vackert eller intressant samt förutse hur något kommer att röra sig, till exempel ett djur.

– Vi är i början på något helt magiskt och maskininlärning kommer bara att bli viktigare och mer och mer värdefullt i vårt samhälle.

Internetskifte stundar

Dessa självlärande system banar också väg för nya webbtjänster. På 90-talet använde vi främst internet som en sökmotor och Google kom att bli standardverktyget för sökningar. Därefter började vi socialisera på webben. Facebook blev den dominerande plattformen för det.

Nu närmar vi oss ett nytt skifte där AI guidar oss till de bästa inköpen på webben och ser till att de överensstämmer med våra värderingar, enligt Watson. AI kommer i allt högre grad att fungera som moraliska rådgivare i det digitala landskapet – både åt privatpersoner och företag.

– Det är en form av datadriven etik som bygger på matematiska modeller som ger AI möjligheten att beakta etiska frågor. Därför förutspår jag att nästa stora sektor blir "vänlighetens industri" med etik som underliggande exponentiell tillväxtfaktor, säger Nell Watson.

85 procent av jobben försvinner

Vad händer då med jobben när maskininlärande och automatiserade system gör sitt intåg? Taxibilar, tåg och bussar robotiseras definitivt, enligt Watson. Så chaufförsyrken blir snart ett minne blott.

Och detta är inget västerländskt fenomen. En färsk rapport från Oxford university spår exempelvis att 85 procent av jordbruksjobben försvinner i Tanazania inom 20 år, när traktorer och andra jordbrukshjälpmedel automatiseras.

Samtidigt får vi se många olika så kallade "co-botics" – alltså AI-robotar som bistår oss med vissa sysslor.

– Människor och maskiner kommer att arbeta tillsammans. Min kära gamla mamma arbetade i äldrevården i många år och älskade att ta hand om och prata med människor, men hon gillade inte att lyfta dem ur sängen. Men det är något som maskiner kommer kunna utföra i framtiden, så människor kan fokusera på det som verkligen är viktigt och meningsfullt, säger Nell Watson.

Glöm örlogskapten Data

Nationalekonomen och forskaren Stefan Fölster menar att hälften av alla jobb i Sverige ersätts med robotar inom 20 år. Men Watson är inte lika pessimistisk. Arbetsuppgifter som kräver känslomässigt engagemang blir svåra att ersätta med robotar under överskådlig tid, menar hon.

– Det blir sällan som i science fiction-filmer. I början av 1900-talet, i slutet av den viktorianska eran, fanns det en vision om att det år 2000 skulle finnas en maskin som sopade golven hemma hos privatpersoner. Så blev det ju inte riktigt. Fast, ja framtidens maskiner kommer kunna konversera med oss och tala på människoliknande sätt, men de kommer antagligen inte likna örlogskapten Data i Star Trek.

– Vi får också komma ihåg att vi redan pratar med robotar. [Iphone-roboten] Siri är ett exempel. Det var knappt någon som kunde föreställa Siri för bara tio år sedan. Och självkörande bilar är ju på ett sätt robotar som vi kliver in i.

Kan ge samtalsstöd

Människoliknande androider gör troligen på allvar sitt intåg i våra hem runt 2040. Dels för att hjälpa till med hemsysslor, men också för att fungera som ett psykologiskt stöd, tror Watson.

– Ensamhet är ett stort hot mot mänskligheten. Jag tror att vi skulle kunna förändra samhället till det bättre med hjälp av omvårdande robotar. Istället för att behöva vänta tolv veckor för att få samatalsstöd kanske man kan få det i hemmet via AI-teknologi.

Robothusdjur med artificiell intelligens blir också populära i framtiden, tror Watson. Redan i dag kan amerikaner köpa en robotkatt för 99 dollar, medan robotsälar gör succé på äldreboenden i Japan. De är dock uppkopplade mot webb-moln. Men de närmaste åren integreras AI direkt i robothusdjur.

– Jag är övertygad om att den här marknadsnischen bara kommer att växa.Vi ser ju redan nu hur fästa människor är vid sina Ibooks och smarta mobiler.

Elektroniska personer

De allt mer djur- och människoliknande robotarna reser nya juridiska frågor. EU-parlamentet anser till exempel att vissa AI-maskiner bör klassificeras som elektroniska personer

– Jag tror att det är vettigt. I cirka hundra år har vi haft en form av personer som inte är av kött och blod, men som likväl har både rättigheter och skyldigheter. Vi kallar dem för företag. De kan äga egendom och försvara sina rättigheter genom att stämma andra organisationer och individer. Men också ställas inför rätta och därmed hållas ansvariga för sina handlingar, säger Nell Watson.

AI-robotar bör få en liknande juridisk status som företag. Inte minst med tanke på att framtidens bolag delvis kommer att drivas av både AI-maskiner och människor, så kallade "distributed autonomous organization" (DAO). Hon ser blockchain som ett första led i den utvecklingen

– Blockchain är ett nätverk av smarta kontrakt och det finns teorier om att alla affärsmodeller och affärsprocesser i grund och botten handlar om just kontrakt och att de kan reduceras ned till det. I en DAO-organisation kan man till exempel låta ett AI-system anställa människor från sajter som tillahandahåller frilansare och konsulter, till exempel uptowork.com.

Kan urholka välfärdsstaten

På sikt börjar robotbolag konkurrera med varandra – och med organisationer som drivs av människor.

– Jag tror vi får se renodlade robotmarknader i takt med att vi delegerar allt fler beslut till intelligenta maskiner. Redan i dag står internetrobotar eller för 50 procent av all internaktivitet och trafik. Det handlar både om så kallade "web crawlers" som tittar på arkivinformation och elakare "bots" som exempelvis postar fejkade nyheter, säger Nell Watson.

Mängden nätrobotar ökar ständigt och utvecklingen leder inom en snar framtid till att smarta maskiner börjar att göra affärer med varandra. De väntas även utföra merparten av våra inköp samt optimera dem med hjälp av metadata. Troligen blir metadata runt produkter mer värdefull än marknadsföring per se, tror Watson.

Dessa framtidstrender kan potentiellt undergräva välfärdsstatens legitimitet, enligt Watson. Dels kan skattebasen urholkas när robotar gör allt fler människor arbetslösa. Många förespråkar därför en slags robotskatt.

EU-parlamentet röstade nyligen nej till det, men debatten fortgår. Watson har en annan syn på saken och tror istället att kostnadseffektiva robotbolag i framtiden kan ersätta välfärdsstaten.

– De robotdrivna företagen tjänar pengar på den fria marknaden, men förser människor med välfärdstjänster till låg kostnad. Jag tror i vilket fall att det kan bli ett nytt sätt att generera rikedom till samhället, säger hon.

"Golden med IQ på 150"

Vad är då de största riskerna med AI? Utgör det ett hot mot mänskligheten? EU-parlamentet hävdar att smarta robotars tankekapacitet kan bli "vida överlägsen den mänskliga intelligensen" och att de därmed riskerar äventyra vår överlevnad om de inte kontrolleras. Men Nell Watson sågar den analysen.

– Jag hör att många frågar sig hur vi kan kontrollera AI. Men jag tycker att det är en väldigt farlig fråga och den gör mig lite besviken. Det är som att fråga "hur kan vi kontrollera våra barn eller husdjur?". Men faktum är att vi inte vill kontrollera dem, utan framför allt skydda dem och se till att de inte springer ut på vägen och blir skadade. Vi vill inte att vår hund biter en annan hund, men samtidigt inte heller hålla den kopplad hela tiden. På samma sätt är det inte idealt att kontrollera AI.

De smarta maskinerna bör istället vägledas, enligt Watson.

– Ponera att vi ger en golden retriever ett IQ på 100 eller 150 – tror du att den skulle utgöra ett hot mot mänskligheten?, frågar hon sig retoriskt och fortsätter:

– Nej, jag tror inte det. Utan om hunden blivit väl behandlad och väl omhändertagen så kommer den inte vilja ta över världen och utrota mänskligheten. Om vi avhåller oss från att utnyttja intelligenta varelser kultiveras de.

Däremot är det en god idé för både AI-tillverkare och användare att förstå hur robotar fattar beslut och vad deras intention är. Enligt Watson är det en förutsättning för interaktion med smarta maskiner.

Elektroniska personer bra idé

För vem bär ansvaret för en olycka orsakad av till exempel en självkörande bil? Watson tänker sig att det i första hand är bilägaren som gör det och liknar förhållandet med relationen mellan en privatperson och ett försäkringsbolag.

– De första motorfordonen som rullade på våra vägar viftades fram med röda flaggor för att varna andra människor och det uppfattar vi såklart som något jättefånigt idag. Men jag tror att vi även i framtiden kommer att se liknande lösningar även för autonoma system. 

Det finns dock betydligt större utmaningar än så, enligt Watson. Hon är främst oroad över hur mänskligheten kommer att reagera på och hantera AI-teknologins effekter. Hon spår att etik- och moralspecialiserade robotar kan ställa dagens förgivettagna sanningar på ända, vilket kan starta idelogiska maktkamper och i förlängning leda till krig.

– Jag tror inte att den största riskerna med intelligenta maskiner är att det blir som i Terminator eller Matrix. Det går såklart inte utesluta helt, men största risken som jag ser det är hur människor reagerar på samhällsförändrande intelligenta maskiner. Det finns åtskilliga exempel från historien där vi agerat irrationellt på ny teknologi.

Jämför med reformationen

AI kan skaka om oss på ett idémässigt plan, menar Watson och jämför med reformationen som startade under 1200-talet och pågick under flera hundra år. Rörelsen ifrågasatte förgivettagna sanningar, vilket så småningom ledde till att protestantiska eller reformerta samfund knoppades av från den Romersk-katolska kyrkan på 1500-talet.

Konflikten låg delvis till grund för inbördeskrig i Tyskland, Frankrike och England samt eldade på det så kallade 30-åriga kriget som involverade i stort sett samtliga kristna makter i Europa.

– Hela byar i Tyskland försvann under reformationen. Det var en väldigt mörk tid. Så min största rädsla är inte att maskiner tar över världen, utan på vilket sätt de kommer att destablisera världen.

– Är statlig beskattning, rent filosfiskt, nödvändigt? Är det rimilgt att döda 10.000 kor på en dag, men inte en människa. Det är filosfiska frågar som vi människor viftar bort, men som maskiner kanske inte kommer kunna vifta bort och det kommer att ställa oss på prov.

Robotar

En robot kan definieras som en teknisk anordning eller maskin som styrs av elektronisk programmering och som utför fysiska uppgifter automatiskt. 

Även intelligenta datorprogram kan klassificeras som virtuella robotar, ofta kallade ”bots” eller "bottar". De kan exempelvis göra internetsökningar, spela poker eller chatta.

Källor: Allt om vetenskap och Oxford English Dictionary

Artificiell intelligens

Artificiell Intelligens (AI) kan definieras som intelligens hos maskiner och robotar. Men det är också namnet på ett akademiskt studieområde som studerar hur datorer och datorprogram kan ges intelligent beteende.

AI uppfattas ofta vara synonymt med en robot som kan utföra människoliknande sysslor, så kallad generell AI.

Mycket av dagens AI-forskning har dock kommit att fokusera på så kallad smal AI som kretsar kring snävare sysslor, till exempel en mobilapp som automatiskt gör internetsökningar eller skickar meddelande.

Många tror att det framför allt är smal AI som blir mest användningsbar i närtid. 

Källa: Tillväxtanalys

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bildspel Advokat-SM i fotboll 2017

Advokat-SM i fotboll 2017, 24 herrlag och 12 damlag slöt upp på Östermalms IP och Stockholms stadion fredagen den 25 augusti. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Intensiv uppladdning vid sidan av planen. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Advokater kan använda huvudet också till annat än juridisk tvistelösning. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Advokat-SM i fotboll 2017 spelades på Östermalms IP och Stockholms stadion. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Även på fotbollsläktaren var engagemanget stort. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Pricksäker Linklatersadvokat. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Höga sparkar i straffområdet. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Glädjen var stundtals stor. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
I damernas final gjorde Gernandt & Danielsson och Törngren Magnell upp om segern. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
I herrarnas final möttes Lindahl och Vinge. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Törngren Magnells damer lyfter bucklan efter segern i finalen i Advokat-SM 2017. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Herrlaget från Lindahls firar som det anstår ett lag som vunnit finalen, det vill säga iförda guldhattar. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.
Segrare i Advokat-SM i fotboll 2017: Törngren Magnells damer och Lindahls herrar. Foto: advokat-sm.se / Marcus Gustavsson.

Helgens poddar